Ord över gränser: exilens erfarenheter och demokratins villkor Panelsamtal i Linköping lyfte yttrandefrihetens roll i en tid av hot och begränsningar.
Ord över gränser: exilens erfarenheter och demokratins villkor Panelsamtal i Linköping lyfte yttrandefrihetens roll i en tid av hot och begränsningar.
Linköping den 25 april 2026 – Under rubriken ”Ord över gränser: exilens erfarenheter och demokratins villkor” genomfördes lördagen den 25 april ett uppskattat panelsamtal på Linköpings stadsbibliotek.
Arrangemanget, som stod PEN Östergötland och biblioteket bakom, samlade röster från exil för att belysa hur fria ord utgör en grundpelare i demokratin och ett motståndsverktyg för dem som tvingats lämna sina hemländer.
Moderator Pontus Plænge, regissör, skådespelare och konstnärlig ledare för
Shakespearefabriken i Vadstena, inledde samtalet med att läsa ur den svenska grundlagen om yttrandefrihet. Med breda och insiktsfulla reflektioner öppnade han lagens betydelse och riktade samtidigt kritik mot de ekonomiska begränsningar som drabbar kulturen och litteraturen, ofta med invandrares ekonomiska utmaningar som förevändning. Plænge underströk att sådana nedskärningar utgör ett indirekt hot mot det fria ordet.
Mahabad Felat, kurdisk författare, poet och kulturarbetare i exil, delade sin personliga berättelse med stor kraft och närvaro. Han beskrev hur han vägrade att censurera sig själv i hemlandet, vilket ledde till att han rycktes upp med rötterna och tvingades i exil. Felat betonade att exilen inte bara är en flykt, utan en början på en ny kamp för frihet. Språket,
sade han, har blivit både ett sår och ett botemedel. Han varnade för ekonomiskt beroende av stöd som kan tvinga författare och kulturarbetare att anpassa sig, och konstaterade att när de fria orden försvinner förlorar vi inte bara yttrandefriheten – vi förlorar det mäktigaste vapnet för att försvara demokrati, litteratur och kultur. Utan fria ord riskerar vi att bli rotlösa, tysta och beroende av makthavarens nåd.
Ragıp Zarakolu, en av Turkiets mest kända förläggare och människorättsaktivister, gav en skrämmande bild av situationen i Turkiet. Zarakolu, som själv lever i exil i Sverige sedan 2012 efter årtionden av rättsliga trakasserier, hot och fängelsestraff, berättade om
oppositionella som sitter fängslade på grund av sina politiska åsikter och identitet. Han talade om folkmordet på armenier, svårigheterna för dissidenta förläggare och de systematiska hot och straff som möter dem som vågar publicera förbjudna verk.
Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet och adjungerad professor vid Johns Hopkins University, bidrog med ett akademiskt perspektiv på demokrati, migration och EU:s migrationspolitik. Hansen, som forskar kring europeisk integration, kolonialismens arv och migrationens makroekonomiska effekter, diskuterade hur starka samhällen och välfärdssystem behöver stödjas. Han lyfte behovet av att se migration i ett bredare ekonomiskt och demografiskt sammanhang, bland annat med hänvisning till demografiska utmaningar i Balkan och Europa.
Samtalet präglades av både personliga vittnesmål och skarpa analyser. Panellisterna var överens om att yttrandefriheten inte är en lyx utan en förutsättning för demokrati – och att exilens röster fortsätter att skriva, skapa och göra motstånd trots att de ryckts upp från sin ursprungliga jord.
Moderator Pontus Plænge valde att avsluta panelsamtalet med Mahabad Felats ord: ”Exilen har gjort språket både till ett sår och ett botemedel.”
Evenemanget var välbesökt och bjöd på en stark påminnelse om att fria ord är avgörande för att skydda demokratin – även när de tvingas växa på främmande mark.